Livet i Svenska Kyrkan

Om det som gör församlingen vardagshel och söndagsglad

Jag kommer till kommentarerna till en bloggpost i en av mina favoritbloggar och finner ett riktigt avskräckande exempel på hur man kan ta död på livet i församlingen. Signaturen Sofia skriver:

 

"I församlingen jag gjorde praktik var det till exempel vaktmästarna som fick ställa iordning allt inför jullunchen för personalen. Som att bara kontorspersonalen var bjuden, liksom. Jag hjälpte självklart till, jag blir helt vansinnig av sån där medelklassblindhet. Och den vaktmästare som var lägst i rang, en man på lönebidrag, han råkade heta samma sak som kyrkoherden - så han fick byta namn på jobbet. Alla kallade honom någonting annat. När jag frågade honom var han jätteledsen för det. För man skulle ju aldrig tänka sig att byta namn på kyrkoherden, eller hur?"

 

Ruggigt, inte sant. Det skulle betyda så mycket om de mänskliga hierarkierna lämnades utanför den kristna församlingen och vi mötte varandra på ögonhöjd. Läs hela blogginlägget och alla kommentarerna, så förstår du sammanhanget och får ta del av fler viktiga tankar.

Storasyster i vassen  

Visningar: 24

Kommentera

Du måste vara medlem i Livet i Svenska Kyrkan för att lägga till kommentarer!

Gå med i Livet i Svenska Kyrkan

Det händer så mycket bra i Svenska Kyrkans församlingar. Överallt och hela tiden. Om vi hjälps åt så kan allt fler ana bredden och djupet.

© 2017   Created by Martin Garlöv.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor